fubbic.blogg.se - Staden som försvann

Staden som försvann

 
 
 
Fröken Pheobe Danielwski ringde in på förmiddagen kl 12:43  den elfte augutsti till polisstationen i Hays hon rappoterade att dottern Erica hade börjat konveersera med sin far, som avlidit tre år dessförinnan i en olycka kopplad till rattfyleri. Hon rappoterade också att Erica försökte lämna hemmet och gå ut i mörkret, för att "göra dem sällskap" Under de följande tolv timmarna inkom ytterligare 329 telefonstamtal till polisstationen i Hays, alla med rapporeter om liknande fenomen kring stadens barn.
 
 
Följande morgon den tolfte auguste 1952, blev situationen mycket besvärlig. Under natten hade samtliga barn i Ashley;kansas försvunnit. Sammanlagt 421 samtal inkom till polisstationen i Hays. i brist på bättre råd rekommenderades alla som ringde att stanna inomhus och undvika alla försök att återfinna de saknade barnen.
 
På eftermiddagen kl 17:19 den 13 Augusti rappoterade åldringen Scott Luntz in en avlägsen men tilltagande eld i syd. Enligt hans beskrivning tyckte s elden förvandla mörkret till ett "ljustarkt" rött och orange sken som tycktes fortsätta långt upp i himmeln. Under resten av dagen fortsatte telefonsamtalen att inkomma med rapporter om att elden inte bara rörde sig norrut utan också tycktes komma ur den svarta himmeln.
Elden noterades inte av något kringliggande samhälle eller deras myndigheter.

Dessa rapporter fortsatte till klockan 00:09 på morgonen den 14 augusti. I det sista telefonsamtalet som kom från en herr Benjamin Endicott, uppgav att elden i himmeln nu växt sig så stort att samhället tycktes bada i dagsljus. Telefonsamtalet slutade abrupt.

 

(UR TELEFONSAMTAL FRÅN BENJAMIN SHERMAN ENDICOTT)

Benjamin: Vänta en stund… vänta…
(Tystnad)
Benjamin: Jo, nu, jag ser något. Det är i söder. Det ser ut som–

[TELEFONSAMTAL BRYTS]

Nästa telefonsamtal skulle inte komma förrän kvällen nästa dag.

Följer gör en fullständig transkription av det sista telefonsamtalet som inkom till polisstationen i Hays från Ashley, Kansas. Det inkom klockan 21.46 på kvällen den 15 augusti 1952. I inspelningen talar poliskonstapel Peter Welsch, och uppringaren har identifierats som fröken April Foster.

 

[TELEFONSAMTAL MED APRIL FOSTER INLEDS]

Konstapel Welsch: Hays polisstation.
(Dämpat brus)
Konstapel Welsch: Hallå?
Foster: Ja…. Ja, hallå?
Konstapel Welsch: Fröken, vem talar jag med?
Foster: Jag heter April, April Foster. (Hostning) Snälla. Snälla, hjälp mig.
Konstapel Welsch: Vad är det som händer, fröken?
Foster: I natt… De kom tillbaka i natt.
Konstapel Welsch: Fröken, jag föreslår att ni–
Foster: De kom tillbaka i natt! (Snyftningar)
Konstapel Welsch: Snälla fröken, lugna ner er och tala tydligare. Vad hände? Vem kom tillbaka?
Foster: (Snyftningar) Alla.
Konstapel Welsch: Alla?
Foster: De kom allihop, med elden.
Konstapel Welsch: Vad menar du, allihop?
Foster: Min son… Jag såg min son i natt. Han gick… Han gick nerför vägen. Han var bränd. Herre gud, han var bränd!
Konstapel Welsch: Fröken, jag–
Foster: Han dog i fjol. Han växte upp med mig, bara han och jag. Jag brukade säga åt honom att akta sig för bilar när han cyklade. Men han lyssnade aldrig.
Konstapel Welsch: Fröken, jag förstår inte riktigt vad ni säger. Ni menar att allihop kom tillbaka?
Foster: För helvete, hör du vad jag säger? Allihop. Allihop kom tillbaka. Alla som dog eller försvann är här igen. Och de letar efter oss! (Snyftningar) Han… han sa ”Mamma, jag mår bra nu! Titta, jag kan gå igen! Var är du, mamma? Jag vill träffa dig!” (Snyftningar)
Konstapel Welsch: … Fröken, var är du nu? Är du i säkerhet?
Foster: Jag gömmer mig. Som alla andra. Vi såg dem komma gående på fälten… och… några öppnade sina dörrar för dem. Herre gud, deras skrik. (Paus) Jag vet inte vad som hände med dem. Men deras hus började brinna och… föll samman. Jag har dragit ner mina gardiner. Jag gömmer mig i garderoben nu och– (Tystnad)
Konstapel Welsch: Fröken, är allt bra? Är du kvar?
Foster: (Tystnad)
Konstapel Welsch: Fröken?
Foster: (Glas krossas) Åh herre… gud.
Konstapel Welsch: Fröken?
Foster: Något kom just in. (Dämpade skrik)
Konstapel Welsch: Fröken, var så tyst du kan. Gör inte ett ljud.
Foster: (Dämpat: “Mamma… mamma?”) (Snyftningar) Han kom in.
Konstapel Welsch: Var blick stilla. Lägg inte på.
Foster: (Dämpade fotsteg. Dämpat: “Mamma? Mamma, var gömmer du dig?”)
Konstapel Welsch: Var bara tyst.
Foster: (Tunga fotsteg. Skratt. Dämpat: ”Jag hittade dig, mamma!”)
(Obestämda skrikljud och oväsen).
Konstapel Welsch: Fröken? Fröken?!

[TELEFONSAMTAL BRYTS]

Följande morgon, klockan 06.55, nådde myndighetsrepresentanter från polisstationen i Hays fram till platsen för samhället Ashley, Kansas. Allt som återstod var en pyrande, glödande klyfta i marken.

 
Info. Nätet wikipedia.
Bilder. Google.
 
.